Europeans don't talk

Publicerad 04.02.2012 kl. 23:55

Aaah, idag var en annorlunda dag. Blev inget shoppande av möbler idag för det tog så förbenat länge att ta sig till banken och tillbaka. Men jag gillar min bank fast den är jättelångt borta. Jag fick ta metro till Dupont Circle och sen taxi till Georgetown. Det skulle ha tagit ca 27 minuter att gå enligt google men jag var inte på humöret. Den hårresande avgiften var 9 dollar... Så S när ni kommer till mina hoods så rekommenderar jag samma procedur om ni kommer och titta på min bostad. Nio dollar är fan ingenting för taxi. Startavgiften är 3.75 för en person. Det tillkommer en avgift per person, sen ska man komma ihåg att ge lite dricks, lite mer om det är kväll/natt.

Min bankgubbe är typ tolv år och jätte söt, han ser ut som om han rymt från scouterna och satt på sig sin studentkostym och kommit på jobb till en bank. Nå nej, han är jätte duktig.

Åt en äcklig lunch på ett café, Madeleine, nånsorts smördegsknyte med sås. Om det var franskt så äter jag min fot. Efter det tog jag taxi tillbaka in till stan och det var både jobbigt och roligt. Jobbigt därför att myndigheterna i DC håller på att vräka Occupy DC och hade stängt av halva centrum. Men roligt för att jag började tala med taxichauffören. Vi hade massor att tala om för han kom ursprungligen från Etiopien och jag bara älskar etiopisk mat. Han var säkert lika gammal som min farfar och han tyckte det var jätte lustigt att hitta en europé som talade bra engelska, eller ens talade överhuvudtaget. Tillslut kom vi så bra överens att han ville ge mig rabatt på resan och dessutom gav mig sin telefon nummer om jag skulle ha något problem, vad som helst, innan min man kommer till stan och räddar mig. Voi voi vilken trevlig gubbe.

Min etiopiske vän gav mig en massa råd, det viktigaste sa han, var att studera, helst något internationellt så att man kan hjälpa sitt land från USA. Annors något inom vården för det blir man rik på i USA. Dessutom rådde han mig att alltid vara vänlig för amerikanerna kräver det. Fast det tyckte han att jag ren kunde.

Sen gick jag till Forever 21 och köpte en turtleströja. Jag spenderade dessutom en timme på att försöka hitta ett par sweat pants. Helt omöjligt, måste gå till HM. Det fanns hundratals munktröjor etc, men inga byxor. Jag måste ha ett par för att överleva kylan på natten.

Kommentarer (1)
Spamfilter
Skriv siffran 4 med bokstäver:
Jag vill också ha en Turtleströja! Hoppas du hittade sweatpants till slut, I feel your pain med kylan - det är svinkallt här i mitt hus i Bryssel! Många kramar, Kätz :)
Kätz08.02.12 kl. 23:30
Kolla om det finns en forever21, de finns en i Wien. Det finns så mycket mer cool shopping i Bryssels, jag är avundsjuk på dig!
09.02.12 02:21

Follow on Bloglovin

Hej! Vad roligt att du tittat in på min blogg! Jag är 30 år, bosatt i Helsingfors med min man och våra två barn. Jag har precis börjat jobba igen efter barnen och äntligen inom "min bransch". Från att ha varit mammaledig studerande är det en rätt stor omställning.

På instagram hittar du mig på @jooles_snapshots

 

 

 





Blogs I read:

Anna - Less or more