Home, sweet home

07.11.2015 kl. 17:50

Vi fick åka hem ren efter två nätter på BB, gulheten var minimal och Tösen/Lillasyster/Little No Name mådde bra, jag mådde bra och Nicke mådde inte bra av sjukhusstolen. (Det kunde inte vara tydligare att det inte är menat att pappan ska hänga där nån längre tid, så obekvämt som det var för stödpersonen i en helt vanlig matbordsstol).

Beskedet att vi fick komma hem kom så sent att det var smartast att låta Kisen sova ännu en natt hos morföräldrarna så han skulle vara pigg och redo att tackla den stora förändringen. Så vi kom hem kände oss borttappade, åt en smörgås och förberedde oss på den förste av vaknätter. Den gick överförväntan.

Så kom Kisen hem och så blev det en del tårar. Men vi blev nog förlåtna till slut. Han är en så fin storebror och vill hjälpa så mycket. Det skär i mitt hjärta när han emellanåt kommer ihåg att han varit borta och bara faller ihop i en liten gråtande hög. Så kramas vi, om vi får. Det är lite beroende på humöret.

Imorgon eller nästa gång jag hinner ska jag återkomma till själva förlossningsberättelsen.

Den stora buketten fick Lillflickan av sin far och den vackra vita blomman fick jag av Kisen. Han överräckte den själv och det var nästan mer än vad jag kunde ta.

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 10 med bokstäver:

Follow on Bloglovin

Hej! Vad roligt att du tittat in på min blogg! Jag är 30 år, bosatt i Helsingfors med min man och våra två barn. Jag har precis börjat jobba igen efter barnen och äntligen inom "min bransch". Från att ha varit mammaledig studerande är det en rätt stor omställning.

På instagram hittar du mig på @jooles_snapshots

 

 

 





Blogs I read:

Anna - Less or more