Graviditetsdepression

Publicerad 16.10.2015 kl. 10:17

Det här är ett svårt inlägg att skriva eftersom det så klart är ett väldigt känslosamt ämne. När man tänker på graviditet och depression så kanske man främst tänker på förlossningdepression och den depressionen som kan drabba mamman efter att babyn kommit till världen. I mitt fall har det gått lite tvärtom, jag lider väl främst av graviditetsdepression som en följd av min förlossningsskräck och pressen som det skapat i mitt liv.

Symptomen är klassiska: brist på ork, svårighet att få dagen att gå ihop, irritation, ledsamhet och svårighet att knyta an till den kommande bebisen. Eller som då i mitt fall, total förnekelse att hon kommer att överleva graviditeten/ förlossningen vilket får den här extremt smärtsamma graviditeten att kännas som en  onödig plåga.

Jag går hos en psykolog, det kanske är klart att det behövs. Men jag förstod det först inte själv. Jag var fokuserad på rädslan för att måsta föda medan psykologen allt mer ville fokusera på den kommande babyn vilket jag tyckte kändes grymt. Att tvingas tänka på ett barn som kanske inte kommer att överleva.

Främst känner jag mig ganska ensam, tröttheten och foglossningssmärtor har gjort att jag inte orkar träffa vänner och bekanta. Jag tackar nej, fast jag gärna skulle träffa folk men orkar inte. Bland "lyckliga" och förväntansfulla mammor känner jag mig som en infiltratör. Jag är också bitter, för jag tror att om vägen till elektivt kejsarsnitt hade kännats enklare så hade jag kanske inte blivit så här ledsen.

Det är nu några veckor kvar av graviditeten och jag känner kanske främst att det håller på att bli värre. Svårare att orka. Dagarna som aldrig blir färre, nätterna som fysiskt är jätte tunga när kroppen värker.  Välmenande kommentarer om att det inte är långt kvar som svider länge efteråt när det är en kamp att orka varenda. jävla. dag. Dygnet som räcker obönhörliga 24 timmar bara för att bli ersatt av en till jävla dag som tar 24 timmar igen. Om och om igen.

Som tur får jag hjälp, min man som orkar lyssna på mig, min mamma som hämtar sonen från dagis och svärföräldrarna som underhåller honom när krafterna inte räcker till. När kroppen inte riktigt orkar man hans trotsenergi.

Det här är inget piggt inlägg och det finns (ännu) inget lyckligt slut, men det finns ljus i tunneln. Själv tror jag att det lättar när barnet är fött och det slutar göra ont, dessutom är det största stressmomentet förlossningen borta. Ingen kommer att skrämma mig med "den jobbiga tiden efter kejsarsnittet" mer för det finns nog inga fler graviditeter på min horisont.

På ytan är allting så bra och rationellt tänkt är allting bra men med känslorna går det inte alltid att resonera.

P.S.

Jag tycker att Wikipedias artikel faktiskt har en ganska bra beskrivning av s.k. triggers.

Saras berättelse känns också ganska långt som min egen erfarenhet. Jag känner inte att min närmaste omgivning har spätt på det här med kejsarsnittmotstånd men under graviditeten så har det nog kommit många onödiga kommentarer om mitt "val".

En annan berättelse om graviditetsdepression där depressionen ändå har varit mycket mer allvarlig än min, men ändå läsvärd som ett exempel tycker jag.

Kommentarer (7)
Spamfilter
Skriv siffran 8 med bokstäver:
Jag lider nog också av det här. Men jag måste väl säga att det var ganska väntat. Jag är så förbannat fed up på att vara gravid, allt känns så sjukt tungt redan och är bara i vecka 24. Mai gaaad det är länge kvar. Suck. KRAM
Karin16.10.15 kl. 11:43
Tack! Förstår att det känns så och ännu mer för dig.Ochh herre gud så jag vet hur det känns att en graviditet är lång, åtminstone mig tröstar det inte att det närmar sig, först sen när den är tryggt förbi liksom. Fast det känns bra att höra att nån kämpar med samma fast jag ju int hoppas att nån ska lida av det här. Kram tillbaka!
16.10.15 12:07
Onsdagens "Toisenlaiset äidit" handlade om depression under graviditeten,kanske inte sååå djupgående,men ändå kanske ett steg i rätt riktning då folk vågar gå ut med att allt inte är härligt ljuvligt
Mamma till två 16.10.15 kl. 12:43
Jag ska titta på den, låter intressant. Om jag vågar, förra gången jag såg på ett liknande program (erilaiset äidit) blev jag så arg på kvinnan i programmet att mitt vatten gick :D fast kanske mammorna i det här avsnittet väcker samma känslor, hehe.
16.10.15 15:06
Vill du ha besök? Jag som nu har varit mer eller mindre instängd hemma i två veckor sku gärna ta mig ut. Kan inte påstå att jag förstår din situation helt o hållet, men nånting finns det i din text som jag kan relatera till. Visserligen kommer jag med en nyfödd och vet int vad du tycker om det, men hör av dig om du vill ha sällskap under dagarna.
L16.10.15 kl. 13:03
Det kunde nog vara kul att ses om ni vill ut ur huset. Själv rör jag int på mig så långa vägar pga foglossningen som du vet, men vi kan ju höras på Fb!
16.10.15 15:07
Stor KRAM!
Hanna16.10.15 kl. 14:27
Tack! :)
16.10.15 15:07
Så mycket har jag inte att om graviditetsdepressionen men för mig var det så att efter snittet läkte jag mycket snabbare än efter vanliga förlossningen... Så tro inte såna som säger att det är värre, det kan vara mycket lättare ☺ .
Pia 17.10.15 kl. 21:21
Tack, det är min förhoppning också! :) Förra gången tog det ju 6 veckor innan jag kände mig okej igen så jag tycker att de måst misslyckas ganska rejält om det går så med snittet. Inkluderande att inte kunna lyfta babyn pga att jag inte hade nån styrka i armarna...
18.10.15 15:56
Skit jobbigt! hang in there!!
Mustika18.10.15 kl. 12:43
Tack, sömn hjälper ha sovit som en Törnrosa de senaste dagarna... :)
18.10.15 15:58
Bra att du sökt och fått hjälp iaf!
Jessica19.10.15 kl. 21:18
Joo, fast det var nog mer hjälpen som sökte mig :P
22.10.15 13:33

Follow on Bloglovin

Hej! Vad roligt att du tittat in på min blogg! Jag är 30 år, bosatt i Helsingfors med min man och våra två barn. Jag har precis börjat jobba igen efter barnen och äntligen inom "min bransch". Från att ha varit mammaledig studerande är det en rätt stor omställning.

På instagram hittar du mig på @jooles_snapshots

 

 

 





Blogs I read:

Anna - Less or more