En kort historia om läsandet

03.03.2015 kl. 19:26

Att läsa kanske inte tänks så kontroversiellt men det har det ibland varit genom tiderna, till exempel klassikern Unge Werthers lidande fick skulden för en våg av självmord bland unga män. Enligt legenden ska boken ha inspirerat det första copy cat självmordet. Men åtminstone skapade romanen Werther-effekten eller Wertherfeber (sent 1700-talets svar på Bieberfever kanske) där man annanmade bland annat Werthers klädstil och manér.

Innan Werther och hans gelikar gjorde entre läste man främst vid universiteten. Böckerna på 1600-talet var tjocka och Universitetet i Layden var de fastkedjade i väggen och lästes stående med en bänk att stöda ett ben på. I biblioteket var det också kallt och man läste i tjocka ytterkläder.

På 1700-talet gjorde boudoir-läsandet entré. Förmögna personer kunde läsa i sitt egna hem eller egna sovkammaren men också allmogen läste. Vid elden samlades hela familjen, barnen läste medan de vuxna gjorde handarbete eller små reparationer. Även nyheter lästes högt och fenomenet lever kvar i dagens upplästa TV-nyheter.

Redan på 1700-talet oroade man sig för läsandets fysiska konsekvenser, man ansåg att man om man läste för mycket blev mer benägen att bli förkyld, få huvudvärk, reumatism, dålig syn, allt mycket logiskt men man oroade sig också för hemorrojder (hur läste de egentligen!) nervsammanbrott, epilepsi, melankoli och hypokondri! För att motverka dessa hemska sjukdomar uppmanades man tvätta ansiktet med kallt vatten, promenera i frisk luften samt meditera och reflektera.

Fragonards La liseuse

Hade man inte råd att skaffa sig dyra böcker kunde man antingen gå med i en bokklubb eller börja gå i en bokhandel. Många bokhandlare gjorde sitt lager till bibliotek och för en liten summa kunde man få tillgång till 5000 böcker (cabinét litteraire, Lunéville). Många bokhandlare serverade också en gratis lunch.

Tekniska framsteg gjorde att papper kunde framställas maskinellt vilket gjorde att allmänheten också fick tillgång till ett större utbud. I stället för att läsa samma texter om och om igen kunde man ta del av en "slit och släng" kultur, dvs att man läste ett verk bara en gång. Även tidningar blev en del av läsvanan.

På 1800-talet strävade man främst till att bli ett med naturen och tog boken med sig på vandring till exempel. Läsandet flyttade ut från boudoiren till trädgården. Läsandets främsta funktion var ändå andlig.

Monets La Liseuse från 1870-talet

Hur man lärde sig läsa är inte lika stämningsfullt som i Monets underbara målning. På 1600-talet i England lärde sig många barn läsa tidigt, men innan man blir glad över deras bildning så var orsaken mer dyster. Många barn blev en del av arbetskraften i cirka sju års ålder och fick då ta del av skrivna intruktioner som de inte hade något annat val än att lära sig tolka.

I Frankrike fick skolbarnen efter ABC lära sig läsa latinska, inte franska och materialet var ofta religiöst. Man övade bokstäverna fonetiskt och sedan försökte man koppla ihop det till någon latinsk vers som man redan kunde utantill.

1700-tals ABC bok från Frankrike

Ur min tentbok New Perspectives on Historical Writing  red. Peter Burke. Tillbaka till den!

Kommentarer (2)
Jätte intressant inlägg :)
(Men tur att inte Kaisabiblioteket har fastkedjade böcker.)
Sofie03.03.15 kl. 20:16
Tack! Fast jag kanske borde kedja fast mig där, hehe. I något av de rummen där teknik är förbjudet tex. :D
03.03.15 20:52
DRM var lite mer konkret då!
Din Far04.03.15 kl. 10:54

Follow on Bloglovin

Hej! Vad roligt att du tittat in på min blogg! Jag är 30 år, bosatt i Helsingfors med min man och våra två barn. Jag har precis börjat jobba igen efter barnen och äntligen inom "min bransch". Från att ha varit mammaledig studerande är det en rätt stor omställning.

På instagram hittar du mig på @jooles_snapshots

 

 

 





Blogs I read:

Anna - Less or more