Året som gått

03.01.2015 kl. 14:56

Egentligen hör det väl till bloggkutym att man sammanfattar året nostalgiskt före året byts, men det hade jag nu inte tid med. På det stora hela har jag nog varit ganska nöjd under 2014, lite stress har det nog inneburit att budgeten är så stram hela tiden. Jag har konstant ångest över om jag ska studera klart snabbt eller försöka hitta något slags jobb för att få lite mera fyrk. Extra stress kom över att man som studerande med barn inte kan få bostadsstöd automatiskt men så kvalicificerar vi inte för allmänt bostadsstöd...

Nåja men som sagt, på det stora hela har 2014 varit snällt med mig. Sjukt snabbt har det gått, tycker det var typ igår som vi höll på att åka till Mallorca och höll på att flytta. Fatta att det snart är ett år sedan...

Fick äntligen lite fason på graduspöket (borde sitta och skriva forskningsplan as we speak) och uni-stressen är borta. Visst är det mycket ibland med studierna och frustrerande när man fått fason på sitt flow och så får man stanna hemma en vecka med sjukt och frustrerat barn. Då blir det inte mycket forskning gjort kan jag lova.

Nu känns det som om jag inte riktigt får till det med det positiva i det här inlägget. Men om vi säger så att utöver tids- och pengabrist har det varit ett skönt år.

Roligt är att eftersom Catten är några månader före mig med Isla så minns jag när hon började skriva om hur mycket roligare det är med en todler/taapero än med en baby. Då minns jag att jag tyckte att vi nog haft det riktigt kul med Kisen och fattade inte helt vad Catta menade. Tills Kisen gick igenom samma utveckling och jag plötsligt fattade helt vad Catta menade. Det är ju inte det att jag inte njöt av babytiden, det är fint med ett litet knyte förstås. Men efter en tid blir det lite "nähty" och när ungen äntligen börjar jollra på och man kan umgås och busa så är det kul på ett helt annat sätt.

Vi har det så mysigt nu för tiden när vi lagar mat hela familjen, dansar till nån fjantig låt eller ser på Mumin tillsammans. Ibland tänker jag att det måste se galet ut för grannarna när vi dansar tillsammans i köket, rimligtvis så ser de ju inte Kisen eftersom han är så kort och där står Nicke och jag och fuldansar loss i köket liksom.

Nåja, fick in  lite mys och positivitet, ska lämna er för denna gång med ett litet fint citat från mitt källmaterial till gradun, det är råd till en ungmö vid namn Katri, från en äldre med härdad dam Mrs Carlson:

"Så mitt råd till Katri är att taga en vänlig min på sig och få en Adams son att frälsa dig ur tjänstefolket, Ty att vara "kärring" är bättre än att tjäna."

Kommentarer (0)
Skriv siffran 6 med bokstäver:

Follow on Bloglovin

Hej! Vad roligt att du tittat in på min blogg! Jag är 30 år, bosatt i Helsingfors med min man och våra två barn. Jag har precis börjat jobba igen efter barnen och äntligen inom "min bransch". Från att ha varit mammaledig studerande är det en rätt stor omställning.

På instagram hittar du mig på @jooles_snapshots

 

 

 





Blogs I read:

Anna - Less or more