Livet och insomnian

01.07.2014 kl. 01:16

I flera veckor har jag efter renoveringen, uppackandet, festförberedelserna, midsommaren och mer packande stupat i säng och välsingnat trlttheten. Visst, det har stundvis varit hårt, men insomnian har hållit sig borta.

I natt läste jag en thriller. Jag vet inte riktigt om jag läste thrillern för att jag inte kunde sova eller om jag inte kunde sova för att jag läste  thrillern. Eftersom jag läste boken från min läsplatta så tänkte jag att jag likaväl kan fortsätta på Peppes Livet och Barnet (gör blogger faux pas och länkar inte eftersom jag skriver från ipad, men om nu nån mot förmodan är obekamt med Peppe och den eminenta boken så finns hon i länklistan). Anwhoo.  Jag trodde kanske att det skulle vara lugnande för nerverna och sedan vagga mig i lugn skön sömn om jag läste lite fiilis bok om att bli mamma. Jag skulle nicka lite instämmande och sedan somna efter fem sidor. Det visade sig att jag typ kommit fram till Förlossningen och före det magtafsandet.  Sida upp och sida ner var bekamta teman och jag måste läsa lite till. Nå lite till ännu. Peppes förlossning och hela förlåppet kunde typ ha varit min förlossning, fast vi drog till med lite drama ännu på slutet. Först fick jag en mini flashback till hur ljuvligt (not) fet var att vara preggers och sen det där med att krysta ut en person ur sitt underliv utan fungerande smärtlindring.

Det hela slutade med att jag måste tassa upp och stirra på sonen i hans säng. 

Jag tror att det var värre för insomnian att läsa om gravidåkommor och hela baletten än att läsa om skelett i gråttor osv.

Nu låter det kanske som om förlossningsberättelsen i Livet & Barnet var traumatiserande, så var inte fallet. Min nattliga reflektionsstund inspirerades främst av ett behov av att stiga upp och titta på resultatet av allt det där lidande.

Kan vi dessutom tala lite om listeriaskräcken som Peppe skriver så bra om. Herre min skapare så rädd för att äta har man väl aldrig varit. Den där känslan om att vilken munsbit som helst som man oförsiktigt trycker i sig potentiellt kan ta livet av ens barn är inte precis upplyftande. Samtidigt som man måste akta sig för att inte vara den där krångliga gravida som ställer specialkrav. Snacka om dubbelmoral.

Nåjo. Nog om detta. Det tröstar mig åtminatone att jag inte lär lida av insomnia imorgon kväll eftersom varlen manller barn vakat halva natten.

Kommentarer (1)
Vad roligt att du läste den! (du är den första jag vet om som läst den på platta). Och ber om ursäkt för att ha hållit dig vaken. Nu ska jag gå och kolla på mitt eget sovande barn.
Peppe01.07.14 kl. 08:00
Fungerar bra på platta! Är helt hooked på läsplatta eftersom det spar så mycket utrymme, speciellt i en rinka. Men gillar nog fysiska böcker också, men det är liksom ett ställe som jag lätt kan pruta på sakmängden!
04.07.14 22:30

Follow on Bloglovin

Hej! Vad roligt att du tittat in på min blogg! Jag är 30 år, bosatt i Helsingfors med min man och våra två barn. Jag har precis börjat jobba igen efter barnen och äntligen inom "min bransch". Från att ha varit mammaledig studerande är det en rätt stor omställning.

På instagram hittar du mig på @jooles_snapshots

 

 

 





Blogs I read:

Anna - Less or more