New day, new challange

Idag bär det av till Takoma Park. Men håller ändå tummarna på gårdagens gäng, men förväntar mig inte allt för mycket för då blir jag bara ledsen. Hoppeligen hinner vi turista lite med mamma idag, hittills har det närmaste till turistandet varit metroresorna och vår promenad efter besöket till ambassaden igår. Folket på ambassaden var jätte trevliga och bad mig dessutom vara i kontakt med dom om hur det går samt komma och tala med deras politiska team efter att jag varit en stund på kongerssen.

Sedan promenerade mamma och jag kring bland ambassaderna och såg på söta hus (manliga kompisar himla med ögonen nu). Efter promenaden skulle vi äta, vi ville ha pizza men tydligen är Woodley området sådant att pizza är för tacky så trots att det fanns säkert fem italienska restauranger så serverade de INTE pizza. Vi valde en av restaurangerna som visade sig vara en italiensk restaurang som drevs av indier och maten var, interssant... Och dyr. Mamma mådde illa resten av kvällen för att maten kostade så mycket och var så vanlig.

Vi gjorde också ett besök på Whole Foods Market och jag kan bara säga, dom som tycker att Kamppens kmarket/ delikatessen har en bra grönsaks/frukt avdelning så kan bara ta och slänga sig i väggen, check this out:

Publicerad 28.01.2012 kl. 15:48

Packa, goddammit!

Jag har två hela dagar kvar i Finland, eller den här dagen har ju redan hållit på en stund så egentligen är det bara 42 timmar tills flyget startar. Resten av landet håller ännu på att obsessa med presidentvalet och jag känner bara att blä. Det är konstigt för före Haavisto gav sig in i racet så uppskattade jag honom och hans bedrifter men nu orkar jag inte bry mig om vilken grå gubbe som får leka galjonsfigur i sex år frammåt.

Ett betydligt mer spännande val väntar mig på andra sidan Atlanten där man åtminstone inte kan anklaga kandidaterna för att vara gråa. Men nog om världspolitik. Jag är upptagen med mig själv just nu.

Väskan är nedtagen, två maskiner tvätt hänger på tork. Det känns otroligt att jag ska bryta upp från min ljusa vackra lägenhet och mina rötter och ge mig ensam ut i världen. Jag förvånas ideligen över mitt beslut. Inte så mycket att jag åker iväg utomlands utan för att jag åker ensam, men nog också över att det är jag som åker. Jag brukar följa med vänners resor och äventyr på facebook och känna lite avund när de sker på varmare breddgrader, men direkt när jag loggat ut så är det glömt. Jag är nöjd med mitt liv och mina rutiner. Jag trivs med mitt smågamla borgerliga myspys liv. Nu har jag offrat all den här tryggheten på ambitionens altare. Jag visste inte ens att jag hade såna ambitioner. Snart får vi se vart det leder.

Publicerad 23.01.2012 kl. 13:31

Lycka = visum

Idag kom det på posten, visumet.Efter tre månaders rumba har jag nu det svart på vitt i mitt pass att jag får vistas 5 månader i USA. Efter att visumet kom fram insåg jag att jag har gått omkring i åtminstone en månad med axlarna uppe vid öronen. Nu får jag börja kämpa för att få ner axlarna igen.

Fint att det kom, åtminstone tre arbetsdagar innan flyget går, jag menar int ska man ju göra klart saker onödigt tidigt. Det är därför jag inte har lägenhet ännu, det är så roligt att leva osäkert. Skönt alltså att Craiglist är nere så då kan jag inte ens i misstag hitta en lägenhet.

På måndag ska jag börja fundera på en lägenhet igen, hoppas ingen tvingar mig att fundera på min stundande bostadslöshet före det.

Tschüss!

Publicerad 19.01.2012 kl. 21:59

Jakten på visdom

Att dra ut sina visdomständer är kanske inte det första man assossierar med att flytta till USA, men det var faktiskt en av de första sakerna som jag bokade in i kalendern efter att jag blev erbjuden platsen. Nu sitter jag här med påsabyxorna = med två stora hål i käften.

Jag var skitskrämd hela dagen idag. När jag bokade operationen rekommenderade min tandläkare att jag skulle äta ordentligt före proceduren, nästan så att jag blev övermät. Sagt och gjort, jag knallade in på Tokyo 55 och åt tills jag var illamånde. Skjölde ner sushin med en cappucino och knallade iväg till Studenthälsan.

Jag darrade som ett asplöv och vill här passa på att tacka er alla nära och kära som skrämde upp mig så till den milda grad att jag trodde jag skulle spy, minst. På fem minuter hade tandläkaren dragit ut båda tänderna.

Nu är min enda fråga, varför är min läpp ännu bedövad men området kring tänderna KÄNNS. Det börjar kännas lite obehagligt i munnen. Snart får jag dricka så jag kan ta mera smärtmedicin. Sen är det bara att plocka fram glassen. jag har doktors order att bara äta glass och se på tv. Gilmore Girls FTW!

Publicerad 11.01.2012 kl. 16:37

Kanske de inte bara kommer att spotta på mig!

Igår misstänkte jag att jag som praktikant i Amerikanska kongressen bara kommer att få koka kaffe och bli spottad på. Men när jag kom hem så väntade ett e-post med ett fyra sidor långt dokument om vad mina uppgifter kommer att vara så nu känns det lite bättre.

Jag kommer att få lära mig en hel del nyttiga saker om hur man bemöter potentiella väljare och väljare från kongressmannens "constituancy" som har röstat på honom och har feedback. Jag kommer att få lära mig massor om den federala budgeten och om nätverkande. Men bäst av allt för mig var meningen "This unique training focuses on the history, art and architecture of th Capitol..."

Kanske den 25:e inte helt blir domedagen för mig. Idag däremot är jag hemma med feber igen (hoppas verkligen det här med konstant feber inte flyttar med til USA) och hundvakt (till min egen hund) så nu får jag väl ta o suck it up och gå ut på promenad i gråheten.

Publicerad 06.01.2012 kl. 14:11

TJ20 till nytt liv

Om tjugo dagar den här tiden sitter jag på ett flygplan på väg till USA och mitt nya liv i Washington. Först väntar fem nätter på ett hotell i den galmourösa stadsdelen Foggy Bottom (en stor orsak till att jag påverkade mamma att välja just detta hotellet var stadsdelens namn).

För er livskrisande människor där ute kan jag berätta vad jag vet om min framtid:

- 20 dagar hemma ännu med nära och kära
- om 20 dagar har jag ingenstans att bo
- jag har ännu inget visum
- jag ska jobba för en republikan som med största sannolikhet inte delar min liberala världsbild
- jag vet inte när jag tillbaka hem for good
- jag saknar min man ren.
- jag vet så gott som ingenting om min arbetsbild, så gott som jag vet kommer jag kanske att koka kaffe i fem månader medan de andra spottar på mig.

Anywhoo, de blir säkert just så diibadaba fantastiskt som alla övertygar mig om att de kommer att bli men just nu går jag omkring med ett gigantiskt WTF klistrat i pannan. Vad fan ska jag göra med mig själv efter första februari när mamma (yess I am a sissy mama's girl) åker hem och lämnar mig ensam i Amerikat med republikaner? Tänk om jag måste bo i en crackden och sälja mina wellfare checkar för att överleva? Tänk om jag blir hjärntvättad?

Cheerio!

Publicerad 05.01.2012 kl. 14:15

Glädjande amerikansk kulturshock

Fick en fantastisk bok i födelsedagspresent av mina svärföräldrar som är avsedd för att underlätta min flytt till the U.S. of A. "Culture Shock" heter den.

Missförstå mig inte, har lärt mig en massa nyttigt om hur man öppnar konton etc. Men vissa råd har fått mig stundvis att skratta högt. Kunde inte vara tydligare att boken är skriven av en amerikan. Visste ni till exempe att:

1. Man får inte rapa i sällskap i USA, det anses ofint. Författaren beskriver ännu hur en rapning går till, dvs illaluktande maggaser som passeras från överändan. Boken skrev ingenting om att göra det från andra ändan, kanske det är ok?
2. Man får inte visa tungan.
3. Man ska inte använda för mycket tid till dataspelande, det är en "addiction", där hör du brorsan!!
4. Amerikanska kvinnor tycker inte om att man tafsar på dem. Det står ingenting om hur männen uppfattar det...
5. Man får bara inte börja röka hemma hos någon utan fråga. Att röka pipa är mer okej för en gentleman än att röka tobak som signalerar att man är barnslig och har impulskontrollproblem.
6. Amerikaner håller inte varandra i händerna. Absolut inte män, och om en rysk affärsman sätter sin hand på amerikanen så blir han hemskt upprörd. Ingen generalisering här inte.
7. Det finns något som hip-hop lingo som coola kidsen använder. Till exempel kan dom säga "foshizzle ma nizzle"

De fanns en hel del bättre exempel men jag har tyvärr glömt dessa redan. Måste utöka listan när jag hittar den.

Till slut finns en quiz så man kan testa hur bra man lärt sig. Första frågan

You are a man employed by a large company, and many of your co-workers are women. Where you come from, strong barriers separated men and women and you find you really like the loosness between the sexes here. To show how much you like working with women you:

a) touch them very often, draping an arm around the ladies' shoulders, or taking hold of a hand or arm
b)compliment the women constantly on their hair, clothes and pretty smiles
c) compliment your female colleagues on their good work.

Hur gick det för dig?

Publicerad 14.12.2011 kl. 21:14

Follow on Bloglovin

Hej! Vad roligt att du tittat in på min blogg! Jag är 30 år, bosatt i Helsingfors med min man och våra två barn. Jag har precis börjat jobba igen efter barnen och äntligen inom "min bransch". Från att ha varit mammaledig studerande är det en rätt stor omställning.

På instagram hittar du mig på @jooles_snapshots

 

 

 





Blogs I read:

Anna - Less or more