Att ha en vacker baby

Jag har en vacker baby, eller alla mammor tycker ju så klart det. Men Tösen gör folk lite ovanligt prilliga ibland, jag vet för jag hade ren en gång världens vackraste baby fast omvärlden inte då blev helt lika knäppa.

Det som får mest kommentarer är så klart Håret. Hon har ju en halv man ren, det går ju inte att förneka. Den är lockig också. Främmande människor som inte har tid att stanna säger ändå "noi hiukset" och fnissar till. 

 

Ögonen är tydligen stora också, fast det tycker jag nog är stort på andra bebisar också. Men enligt de som kommenterar så ramar håret in dem så att de märks. Vad nu det ska betyda, haha! Åtminstone tycker gemene allmänheten tydligen att hennes ögon är förvånansvärt stora i förhållande till mina eftersom främlingar (eller nog ett par bekanta också) brukar kommentera att det ju måste vara hennes pappa som har så stora ögon och sedan titta menande på mig. 

Man brukar säga att hon har gott humör också. Det har hon, men oftast är det för att hon har lindat oss tätt kring lillfingret och får vara i famnen för det mesta. 

Jag tycker nog att det är helt roligt när folk kommer och pratar med mig om Tösen, till 99% är det positiva kommentarer och det tycker jag är uppfriskande i Finland. Det håller säkert inte i sig hemskt länge till för hon börjar ju snart nå sån ålder att tex de flesta tjejer får hår.

De roligaste kommentarerna hittills stod rådgivningen för när sköterskan sa åt en studerande när vi kom in att den här babyn ger en babyfeber. En annan rolig kommentar var en äldre dam (!) i spårvagnen som konverterade att Tösen borde ha deltagit i vauva tidningens frisyr tävling på some. Dem övervägde jag en stund men vi vill nog inte hittills att barnens namn och ansikte ska finnas på nätet i någon större utsträckning.

Slut på skrytinlägget!

Publicerad 18.04.2016 kl. 20:54

Inflyttningsdags

Nu är det cirka ett och ett halvt år sedan vi på allvar började fundera på ett hus på lande. Den här helgen har vi med svett och tårar (mest trotsåringen eller orsakade av honom) gjort huset flyttfärdigt. 

Nästa helg kan vi nog ren bo där även om vattnet i brunnen inte ännu är testat. Jag tycker det finns lite samma lugna känsla i huset som jag upplevde i vår gamla stuga. Med den skillnaden att nu finns det aningen mer plats än de 26 kvm som vi tidigare förfogade över. 

Det var fart och fläng från första sekunden, det fina vitbetsade plankgolvet som jag researchat i veckor fick sina första skavanker. Men det gör ingenting, det var därför jag ville ha ett plankgolv, för att det skulle få patina istället för att slitas. 

Huset luktar ännu färsk målfärg och bets. Men just nu är det en inspirerande doft, få se om det känns likadant nästa lördag! 

Den här kommoden med marmorskiva stod i mina morföräldrars gästrum i tiderna, sen har den fått stå i mitt gamla rum hos mamma och pappa men nu fick den flytta med oss. Till nickes och brorsans stora förtjusning, helträ och marmor är ju kanske inte det lättaste att bära... Ginen ställde jag dit lite på skämt, tycker det är en vacker flaska som förtjänar att komma fram när den har stått i förrådet och väntat sedan julen. 

Det är inte så mycket möbler ännu, men vi tänker ta det sakta och känna efter vad som får flytta med. Sen när allt extra som har fyllt vår lägenhet hemma är ur vägen så kan vi kanske börja fundera på resten.

Publicerad 17.04.2016 kl. 16:37

Inte redo

En tid tar det nu varit lite krångligt med vagnpromenad. Om Tösen vaknar i vagnen så blir det ofta idel skrikfest. Det går liksom inte att vagga henne tillbaka i sömn. Det är bara att face the facts. Hon måste få byta till sittdelen. 

Jag började nästan grina, jag hade nog behövt mycket längre tid att mogna med beslutet men hipp som happ var det bytt. Nu går det inte längre att bara lägga henne utan att spänna fast henne i vagnen. (en petitess jag fastnat för)

Nu börjar en stilla svansång till babytiden. Med första barnet var det många "första si och första så", med andra barnet troligtvis sista gången i liggdelen (buhuuu), sista gången i side caren som vi byggde med kärlek enligt mammalådans madrass så dem börjar strax vara för liten. Lådan som var så stor när vi första gången la Kisen i den. Det kändes ju som om han skulle kunna sova där tills tonåren... (inte riktigt så klart) 

Så klart har vi en massa babytid kvar, ännu en kort stund är vi under halva tiden av min mammaledighet innan maken tar över. Nä vet ni vad, nu blev det sånt ältande att jag ska försöka lägga mig så jag kan gå till barnmässan med friska tag! 

Publicerad 14.04.2016 kl. 23:03

Bidar tid

​ jag är urusel på att blogga just nu, tiden räcker verkligen inte till. Viljan finns nog. 

Just nu väntar jag på barnmässan på fredag, har sparat en massa inköp som jag hoppas fynda på mässerbjudanden. Typ uv-dräkt åt lillan, sittunderlag till vagnen eventuellt. Allt möjligt smått och gott. Igår loppis shoppade jag fyra par verraren åt Kisen så nu har han dagisbyxor att slita på. Fast såg ett par så snygga verraren på lindex senare.  Hoppas de är på erbjudande på Sandras lindex träff!

Publicerad 13.04.2016 kl. 09:38

Det blev en bra dag

Det blev en bra dag, det börjar vara bättre nu med stressen. Har ännu lite gradu att fixa som jag vill få gjort snart men det känns lite bättre nu. Jag orkar. Jag orkade till exempel hämta Kisen från dagis två gånger tidigare den här veckan och jag har orkat laga mat. Det känns bra. 

Nästa vecka borde vi få flytta in möbler till Huset. Det känns också bra.Vänner och bekanta får toppjobb, blir riksdagsledamöter eller får viktiga jobb i Bryssel men jag är nog ändå rätt nöjd just ändå. Ett steg åt gången. Ett fint jobb är inte allt, lyckorus är inte allt. Jag tror på att vara nöjd. Imorgon är det fredag, jag placerar att vara nöjd. 

Publicerad 07.04.2016 kl. 23:52

Där igen

Jag är där igen, att jag glömmer att äta morgonmål, glömme att sitta ner och glömmer huvudet hemma. 

Idag lunchade jag med en kompis sen stod jag och gick jag i fyra timmar. Fötterna lider med av ar överdriva så. Mina fötter som en mår dåligt, igår gick jag med skor som inte passade foten efter graviditeten och låg och med i timmar i går på natten. Hela korsryggen värkte. Om det händer på nytt ska jag nog gå efter värkmedicin. 

Dessutom har vi igen köksproblem, maskinerna fattades och det ena med det femte. På distans har vi nu rätt upp det så jag tror vi slipper åka dit ikväll till bygget. Lätt var det inte. Kisens fot har också vuxit så att jag i panik försökt hitta nya skor åt honom men de jag ville ha från reima sålde slut på en sekund. Hittade till slut ett par i sello som nicke går plocka upp. Jag gillar att de ska ha mycket flexibelt botten, det är bra för musklerna i foten. Hoppas storleks gissningen gick rätt... 

Publicerad 30.03.2016 kl. 16:05

En trött påsk

Vi har haft familjetid efter den rätt krävande graduspurten. Nicke har varit pappaledig, jag har klippt håret utan barnvakt (hejdå 30 cm!), vi har städat, städat och städat. Brunchat själva och bjudit på brunch. 

Promenerat 8 km varje dag och lagat mat. Det har varit skönt men också väldigt krävande att underhålla Kisen som varit på så trotsigt humör. Han börjar bli svartsjuk på lillasyster nu, vi försöker sätta ord på hans känslor och hjälpa honom över det värsta man lätt har det nog inte varit. 

Tösen har ätit sin antibiotika, hittat sina fötter. Hon är ganska mammig jämfört med Kisen i samma ålder. Har tittat på bilder av Kisen och kommit fram till att han nog var mycket skalligare som bebis än jag ville erkänna då. Heh. 

Publicerad 27.03.2016 kl. 18:51

Grått hår incoming

Om jag någonsin kommer att få grått hår av stress så är det nog den här veckan då jag ska sträva till att bli färdig med gradun, åtm bara ha finputs kvar och så vara ensamstående mor när nicke åker iväg på arbetsresa. 

Allt lutar mot katastrof kan jag säga. Kisen är inne i mega trotsfas och Tösen började veckan med att äta hela natten. Hon har dessutom varit super flunssig men det börjar vara över. 

Huh, säger jag bara. 

Publicerad 14.03.2016 kl. 08:30

Fyra månader med lillasyster kanin

Idag var Tösens fyra månaders rådgivning. Vilka fyra månader det har varit, ljuvligt för det allra mesta. Litet småkämpigt ibland med gradun men äntligen börjar det fanskapet vara lite lite grann "voiton puolella".

Jämfört med Kisen är lillasyster en riktig lättviktare, på sin fyramånaders rådgivning vägde Kisen 7,8 kg medan tösen nu väger 5,8 kg. I förhållande till sin längd är hon aaaningen på minussidan så vi ska börja ge lite gröt snart och förstora smakportionerna lite grann.

Hon har också lite problem med sin mage så vi var till doktorn och fick utskrivet(fast det kanske inte skulle behöva vara på recept?) fibertillskott. Som läkaren sade att hon skulle dricka med glädje. Icke. Till slut började jag blanda det i ersättning och det dricker hon nog sen helt glatt. Och magen fungerar utan att hon har ont verkar det som. Men hon behöver det tydligt för de dagar hon bara spottade ut när preparatet serverades med spruta(typ i en vecka försökte jag) så var det tillbaka till magknip.

Annars är hon en glad filur som endast gråter om hon är hungrig eller blir skrämd. Som idag av den våldsamt farliga skallran på rådgivningen... Hon blev otroligt rädd och skrek massor så istället för skallran fick hon följa mitt amningsmycke med blicken...

Jätte nöjd med smycket annars, det kommer från finska ByPinja och fungerar också som tandsprickssmycke.

Publicerad 10.03.2016 kl. 19:10

Grindnisse

När jag läser igenom mitt källmaterial till gradun så finns det ofta en hel del fina öknamn som inte längre används. Som grindnisse, jag vet inte riktigt varför man ska bli förolämpad av att vara en grindnisse men nånslags seg lantis avses nog ur kontexten.

Jag är själv så trött att jag håller på att krevera och hur jag ska få ihop en gradu inom insatt tid är nog en intressant sova fråga (vilken freudian slip liksom).

Jag slösar värdefull gradutid på att sitta och fundera på grindnissar och söthjärtan. Jag typ önskar att babyn ska vakna från sin tupplur så att jag får ligga och amma/sova istället för att slå huvudet i keyboarden.

Publicerad 05.03.2016 kl. 12:53

Uselt

Uselt med tid och lust att blogga just nu. Detta har bland annat hänt:

* båda barnen är sjuka just nu, mest snuva men allmänt hängiga 

*vilket betyder att det en tur till doktorn stal massor med energi och tid av gradun 

*gradumöte, behover int nån annan kommentar. 

Ja och så fick hon som planerat bort kök sparken och hon har inte beställt vårt kök vilket skjuter upp vår flytt och tja det gör ju en sur. 

Planerar Sverigeresa som plåster på såret. Får se om vi får det att fungera.

Publicerad 03.03.2016 kl. 17:30

Kejsarsnitt, fyra månader senare

Hjälp, nästa vecka blir Tösen ren fyra månader!  Det betyder att vi får köra igång puréfabriken igen. Tänkte säkert börja med morot igen, fungerade med Kisen. Men kanske rekommendationerna har ändrat? 

Det betyder också att det är fyra månader sedan snittet. Fortfarande är jag nöjd att jag valde snitt men allt mer känner jag en ilska mot samhället som sparat in så mycket att Kisens förlossning fick gå så åt skogen att jag kände att jag inte kunde lite på förlossningssjukhusets kompetens att hantera oförutsedda händelser. 

Nå men själva ärret är litet och jag känner att det sitter jätte långt ner jämfört med bilder jag sett på andras snitt. Det tycker jag ändå är endast en positiv grej. Det gör nog lite ont ibland. Om jag lyfter eller har nån söm mot såret men för det mesta känner jag inte av det. Jag hoppas att det läker bra också där i undre hudlagren! 

Publicerad 24.02.2016 kl. 13:53

Instagram

Jag skapade ett instagramkonto för bloggen som ännu är under construction men jag hittas numera också som @lalalattemamma.

Just nu håller jag på med Gradun så att tangentbordet ryker.

 

TTYL <3

Publicerad 24.02.2016 kl. 11:17

Kaklet blev nog ett spektakel

Hm medan jag velade så hann kökskakelet ta slut på fabriken så vi fick ta en helt annan riktning. Köksskåpen blir ljusgrå och köksbänken vit så med tanke på att allt annat typ är vitt så ville jag inte att kaklen skulle vara helvita. Det blev ett modernare mönster än jag först tänkt mig så får se hur det känns sen. 

Kaklet var dessutom på rea så vi kom mycket billigare undan, hoppas det blev win win. 

Dörren och farstutrappan har också hittat sin plats. Dörren var lite ljusare än vad jag trodde att den skulle vara så den skär sig lite med de omtalade foderbrädorna. Om det stör för mycket får man helt enkelt måla om dom senare. Typ trettio år senare! 

Publicerad 20.02.2016 kl. 16:27

Drömgolv

I förrgår beställde jag det. Drömgolvet. Inspirerade av franska trapphus typ. Eftersom resten av huset får vitskiftande trägolv och jag aldrig riktigt gillat klinker blev det dessa cementplattor.

​

Det har nog varit kärlek vid alla ögonkast. Golvet läggs i tamburen och kommer att ge lite färg samt intryck av en matta. Tur att det inte slog mig att man kan ha dom också i badrum så det har jag inte drömt om. Badrumskaklen är också beställda men kökskakelet hann ta slut så det får jag åka och titta på i eftermiddags. Men först brunch! 

Publicerad 18.02.2016 kl. 08:36

Follow on Bloglovin

Hej! Vad roligt att du tittat in på min blogg! Jag är 30 år, bosatt i Helsingfors med min man och våra två barn. Jag har precis börjat jobba igen efter barnen och äntligen inom "min bransch". Från att ha varit mammaledig studerande är det en rätt stor omställning.

På instagram hittar du mig på @jooles_snapshots

 

 

 





Blogs I read:

Anna - Less or more