Pensionärs hobby

Efter min flunssa, som tja har hållit på i två veckor, uppmanade mamma mig att ta det lugnt för att få motsståndskraft så vi har haft en äkta pensionärsdag idag. Vi började med stillsamt morgånmål/brunch på Takoma Bistro. Fast vi var väldigt otåliga när vi aldrig fick våra capuccionon. Sen dagens höjdpunkt, vi gick till apoteket och lekte med deras automatkassor.

När Nicke kom första gången till DC blev han så frustrerad på mynten här så han satt dem bara i fickan. Resultatet var en jävla hög med pennies. Svärmor ville ha en fläckborttagningspenna och vi betala den nästan exklusivt med mynt. Vi mata i säkert hundra one pennies. Trots köer = äkta pensionärsaktivitet.

Fast ikväll ska vi på bio.



Pensionärs-Nicke går på morgonmål i Corona skjorta.
Publicerad 02.06.2012 kl. 20:28

Tornado

Igår varnade de för tornado i DC och farliga åskbyar. Vilket Nicke konstaterade att knappast är samma som i Finland. Myndigheterna säger att man ska hålla ett öga på väderleksrapporten om man går ut idag. Som om Nicke skulle behöva en uppmaning för att göra det. Tills vidare verkar det lugnt.

Vi funderar på att gå på Zoo idag. Jag tycker egentligen inte om Zoo:n är skeptiskt lagd till djurparker överlag. Men Adams Morgan zoo:t är gratis så jag kan gå där och spionera utan att känna att jag åtminstone direkt monetärt sponsrar små djur i bur.

Motsatsen till små djur i bur blir det nästa vecka då vi åker till havet och ser på vildhästar!! Hej hej, vad kul det ska bli.



Det bir vårt sista stora amerikanska äventyr för den här gången tror jag. Men vi måste boka två nätter för det fanns ingen B&B som tog emot bokningar för en natt. Usch så förskräckligt. Not.



Strand, hästar, kan det bli bättre? Nästa vecka blir tuff, jobb, sen baseball Nationals mot Mets och sen ultimata veckoslutet på Delmarva. Ska följaktligen vila hela det här veckoslutet och försöka kurera min snuva så gott som möjligt.

Min morgonradio idag är Stiftelsen från Radio Extrem, det var bättre förr, huhu. Tur att jag inte är hemma och måste lida av det allt för ofta.

Btw, postade igår enligt uppmaning, mitt pass till Ny Zeeländska ambassaden. Kändes sannerligen dumt att göra något sånt. Har en tracking number, hoppas dom inte tappar bort det!
Publicerad 01.06.2012 kl. 16:20

Hej igen

Det är jag, blogspammaren igen. Lungorna känns nästan normala, jobb i morgon. Det borde ha börjat en ny praktikant i förrgår, får se vem det är och dynamiken fungerar.

Sista hyran är betald för Takoma Park lägenheten. Håll tummarna för att jag ska få tillbaka panten och inte bli lurad. Det är faktsikt mindre än en månad kvar av min tid i USA. Känns sjukt. NZ känns ännu väldigt overkligt, men jag har nu blivit godkänd till en kurs, hurra!

Visumansökningen borde vara ok, återstår bara att lämna in den. Försökte ringa till ambassaden för nån vecka sedan men det var otroligt så långa telefon menyer de hade. Det var bokstavligen så att när de rabblat upp allt de hade att säga hade jag glömt början. DESSUTOM var det inte så enkelt som att "ifall du vill fråga om visum tryck 5" utan det var "tryck 4830", I mean, what kind of sick joke is that? Först får man femton olika alternativ och sen ska man minnas femton olika fyrsiffriga nummer?

Önskar att all byråkrati vore över och att jag vore i Auckland redan, men först ska jag njuta i de veckor Nicke ännu är här och sen måste jag, ve och fasa packa ihop här. Mjä.
Publicerad 31.05.2012 kl. 04:42

Om Romneys kommande kampanj och How's that Hopey Changey Thingy working out?

Besökte Washington Posts kontor idag och fick höra några av Mitt Romneys främsta hejdukar prata om sin chef. Amerikanerna har verkligen en mycket starkare dramatisk sida än vad vi har i Finland. Om man lyssnade på dem så lät det som om landet balanserade på ravinens brant och det finns bara en räddning, Guvernör Romney, allas vår hjälte.

Obama, enligt panelen, kommer inte att kunna köra med facit i hand från de 3,5 halvt år som president utan kommer att måsta köra med gasen i botten åt andra hållet. Det är klart att det är den här stunden Romney anhängare har väntat på, att bli av med de övriga republikanerna och få släppa ut alla hämningar mot President Obama.

Det var lätt att glömma när man lyssnade på panelen att flera instanser har varit med och kört ner det här landet, som kongressen, ledd av republikaner efter presidentens lite på hundra första dagar, konflikterna utomlands och spekulerande på Wall Street har alla lätt till situationen idag. Presidenten har säkerligen också sin skuld att betala. Hopey Changey Thingy, som vissa republikaner kallar det, blev inte riktigt som man trodde år 2008.

Detta kommer Romneys team att köra hårt på. Det stämmer som min professor i politisk ekonomi sade för ett år sedan, amerikanerna röstar med sin plånbok. Den frågan som alla ställer sig vid valtider är som en politisk höststädning, känner jag mig bättre eller sämre än för fyra år sen. För presidenten kommer detta vara en stöttesten för arbetslösheten är stor och kostnaderna bara stiger.  Även om bensinprisen inte ännu närmar sig de finska priserna, det går att fylla upp en Lincoln SUV tank för 50 dollar och köra halvägs till NY och tillbaka på den tanken med dagens priser, så blir amerikanerna hispiga av minsta cents höjning. Romney har ett bra argument, men frågan är om han kan övertyga sina mindre bemedlade landsmän om att han bryr sig tillräckligt om medelklassen, och de som har det mycket sämre ställts, plågor från sin guvernörstron.

Från Massachusetts har han ett bra facit på handen, och han har sysslat med att balansera budgeter hela sitt liv. Något som ger honom en bra boost just nu när alla himlar med ögonen över kongressens oförmåga att få tillstånd en balanserad budget.

Romneys rykte som en stel mormon kan lega honom i fatet, medan President Obama går på Late Night och chillar med Jimmy Fallon. Republikanerna hävdar att det inte är en fråga om vem som är coolast utan vem som får jobbet gjort. I Massachusetts arbetade Romney med 85% demokrater i stats parlamentet och lyckades ändå få jobbet gjort. Skulle han kunna få tillstånd samma sak i kongressen? En fråga som är omöjlig att svara på, just nu känns det som om klyftan mellan republikanerna och demokraterna är större än någonsin. Eller så är det för att jag har första parkett just nu. Demokraterna, de är nämligen inte trevligare mot republikaner än vad republikaner är mot demokrater. Det finns inga good guys i det här om ni frågar mig, helt otroligt så barnsliga och elaka de kan vara mot varandra, båda sidorna. I Finland föreställer man sig att världen skulle vara annorlunda, eller åtminstone USA om demokraterna fick styra. Men jag kan säga att det kan ni ta och glömma, det är samma skrot och korn i båda partierna.

Det är ingen katastrof om Romney vinner är alltså det som jag vill säga med det här. Jag fortsätter vidhålla att den amerikanska presidenten inte kan ställa till så mycket trubbel utan kongressen. Som en bekant till mig sade, om Obama verkade i norden skulle han anses vara mycket konservativ. Vi kommer att se en synnerligen ful kampanj framtills november är vad jag tror. Vi har redan sett Obamas team låta en nobody gå ut och attackera Romneys fru så att presidenten kan komma till hennes räddning och hysa ovett över folk som kritiserar hemma mammor. Romneys team har nu äntligen möjligheten att börja ta målskott på Presidenten.

Jag tror fortfarande att Obama kommer att vinna, men jag tror inte att man ska bortse Romneys möjligheter, han har ett slugt team bakom sig. Republikanerna har på sätt och vis en ganska bra sits för de flesta amerikanerna kommer att svara nej på frågan om de har det bättre ställt nu än för fyra år sen. Frågan är bara om Romney kan få nedre medelklassen på sin sida och om det afroamerikanska väljarna kan tänka sig en äldre vit herreman som president. Troligen vill de inte se Obama som ett kort mellanspel.

Publicerad 28.04.2012 kl. 23:56

Att festa med Azerbaijan

eller hur man nu stavar det, var riktigt lyckat. Åtminstone deras lobbyster hade inget emot vin. Mottagningen hölls på Willard hotellet, där uttrycket lobbying uppfanns. Jag tror det var president Wilson (eller nån annan pressa) som satt där i lobbyn och rökte cigarr och folk kom dit och försökte övertala honom.

Inrednigen på Willarrd så ut som jag föreställt mig att Titanic skulle ha sett ut. Festen var uppdelad i två rum men alla trängdes i ett rum för deras ljudsystem var så dåligt att man blev döv om man befann sig i det andra rummet. Maten var gudomlig.

Vi fick leta en stund innan vi hittade azerbaijaner att tala med, nästan alla vi talade med var turkar. Fast Azerbaijanerna säger att turkar och azerbajaner är "två stater, en nation". Turkarna vi tala med hade inte ett lika exklusivt förhållande till azerbaijan, de räknade med kasakstan och en drös andra "stan" länder. När vi försökte fråga en azerbaijan om det här blev han förnärmad och sade att det var minsann bara de som var med i den turkiska klubben.

Annors fick jag lära mig att det bor 9 miljoner Azerbaijaner i Azerbaijan och 20-30 miljoner i Iran. En orsak till att deras lobbying antagligen ses med så blida ögon av USA kan jag tänka mig.


Nu ska jag upp o kolla på Milky som har råmat sen klockan fem. Jag är kattvakt igen med andra ord. Dessutom är det mulet fast det skulle vara soligt och jag har ingen fungerande telefon för tillfället för jag glömde betala räkningen efter festen igår (prepaid) och nu har jag nån spärr på trots att jag betalat. Mää
Publicerad 27.04.2012 kl. 16:53

En roadtrip till Mt Vernon

I går besökte vi Mt Vernon, USA:s stora man, George Washingtons ögonsten och kära hem. Filmen i museet var mycket underhållande, fejk snö i auditoriet och världshistoriens sämsta efter apning av den brittiska accenten. Jag dog lite av skratt.


Mount Vernon, vy över "the Bowling Green"



Efter att ha gått omkring fick vi vänta på att köa för att köa genom huset. Kom i februari om du vill undvika kö. Sevärdt i vilket fall som helst.



Utsikten från husets baksida.
Publicerad 15.04.2012 kl. 04:28

Pro's and con's of living in America

Okej, nu när jag har bott en stund i USA tänkte jag göra en pluss och minus lista för att bo här.

Pluss:

+ Detta har varit mitt livs bästa vår vädermässigt
+ hamburgarna är tusen gånger bättre än i Finland
+ Tide -pennan, en liten tusch som man kan ha i väskan som trollar bort alla fläckar, seröst
+ så mycket att se och uppleva, eftersom amerikanerna får tråkigt snabbt finns det mycket att göra
+ DC har säkert världens bästa museer
+ I en liten stad hälsar man på alla, sjukt befriande att inte behöva fundera ut tusen sätt att unvika grannens blick i trapphuset så att man inte måste hälsa
+ man kan small talka, om man vill
+ folk kan dansa till sin mp3 spelare på metro stationen utan att alla stirrar. Sjunger du med stirrar folk lite men inte hemskt länge
+ 99 % av befolkninngen i DC klarar av att hålla höger trafik i metrorulltrappan

Minus:

- hamburgarna är tusen gånger bättre än i Finland
- människorna är inte lika direkta som hemma, office drama ftw
- människorna är lite skenheliga ibland
- alla matförpackningar är trippelt så stora som hemma, skönt om man bor ensam liksom
- för mycket kul i butikerna, antingen shoppar man upp alla pengar eller så blir man deprimerad när man måste lämna det i butiken
- gatubelysningen suger, på min hemväg finns det en korsning där lampan går på endast när en cykel närmar sig
- vattnet är för det mesta för smutsigt att simma i

Det är med andra ord inte så illa att bo här, vet nog ändå inte om jag skulle vela flytta hit, men hellre flyttar jag nu hit än till Tammerfors, som jag läste i Iltis att är den stad de flesta finländare vill flytta till.
Publicerad 09.04.2012 kl. 04:58

Planning an awesome Weekend

It's recess at the Hill and it's another slow day at work. I can't stop thinking about my plans for the weekend, and only having petitions to sort out doesn't help.

On Friday I'm going to the hairdressers in Takoma Park, the hairdresser sounded really nice on the phone so I'm hoping she'll have a lot to tell me about my town. On Saturday I'm planning a return trip to historic Alexandria. Hopefully I'll have more time to check out the city and possibly find the perfect dress for S' wedding. It shouldn't be impossible as Alexandria has a really active boutique community, which will be very interesting to check out.

The shop community have really come together to try and get more tourists to come and check the city out, the city actually offers free parking to all visitors if you check in at the visitors center which is a great idea.

Alexandria's rich history includes many of the founding fathers, they claim to have taverns were the founding fathers danced on the tables. I find that image amusing. A darker part of the city's shopping history is that the slave trade was very active in the region. Once slavery was outlawed in DC, the trade moved over the river to Alexandria, which is situated in Virginia, where slavery was of course still allowed in the days of Lincoln and his pals. The Washingtonian has a really interesting article about this in its April issue for anyone interested. Now maybe I should sort the mail or something.

Edit: Of course the Weekend doesn't end there sillies! On Sunday I'm invited to an Easter Party which is great since I love Easter and was a bit sad missing it this year. Especially as my parents invited my inlaws and it sounds like they'll have a good time. Oh, and on Monday which is not technically the weekend anymore (and not a day off in the US) I'm going to the White House to roll eggs at the lawn with thousands of others. I'm told it's actually for children but I'm sure it'll be tons of fun. Hopefully I'll see Obama on the balcony or something.
Publicerad 04.04.2012 kl. 20:32

Måndag

Nu är det också måndag på den här sidan atlanten och inspirtionen är noll. Noll, noll, noll. Vill int alls stiga upp och gå på jobb. Den här dagen kommer att suga så hårt, till och med min morgongröt hotar att bli äcklig.

Dessutom har en kallfront dragit upp över östkusten, visserligen kan man ju inte riktigt klaga på 15 grader och sol i mars men efter två veckor i +25 så är det kallt. För två veckor sen tyckte jag att det var onödigt att det blev så varmt för det var skönt med "krispiga morgnar". Jag tar tillbaka aaallt. Ge mig mitt varma väder tillbaka!


Fredag, +30 och strandpromenad i Alexandria.
Publicerad 26.03.2012 kl. 14:17

DC, DC!

Om det har undgått nån som besökt denna blogg att det är körsbärsblommning i DC nu så kan jag understryka igen att Mars är tiden då man ska besöka DC. Förra året snöade det visst en bit under körsbärsblommningen, så är det inte nu. Men jag är säker att det var lika magiskt då som nu. Om du nångång funderar på DC som resemål, åk i mars.

Min bästa vän S och hennes blivande man gör mig och Nicke sällskap i DC den här veckan. Idag gick vi först till Ted's Bulletin som är en riktigt autentisk liten amerikansk krog vid Eastern Market. Man får enorma milk shakes där, i fall man vill också med sprit i. Vi testade den vanliga versionen och kan berätta att Mäccens pirtelön inte är samma art som de amerikanska. Drack upp min på en nano sekund.


Nam nam


Efter att vi trottat magen full med hamburgare och shakes så tog vi oss ner till Tidal Basin igen för en promenad kring stranden. Vi gick där i skymningen och kände de underbart doftande körsbärsblommorna igen.


Vi satt på Jefforson memorials trappor och tittade ut över vattnet som nästan liknade Tölöviken om man skulle ha tagit bort de blommande träden och lagt till lite spurgun. Vi skrattade och njöt av livet. Nu är det läggdags, jobb i morgon.
Publicerad 22.03.2012 kl. 04:01

Konsten att dricka i DC

Bara för att man är myndig och har med sig ID så betyder det inte att man får dricka sprit i DC. Vissa krogar i DC har bestämt att om man inte har ID från USA så duger endast pass, inte finskt ID kort eller körkort. Det tyckte vi var så där måttligt roligt när Nicke försökte beställa en öl på Hard Rock Café efter en lång promenad i solen.

Där satt vi, 25 och 28 år gammla och fick inte köpa sprit. Kändes lite snopet. Vi gick därifrån. Jag skyllde på Nicke och hans Bugs Bunny T-skjorta, han var förbannad på DC och ville inte vara med och leka.

Vi hittade ett bryggeri, som visserligen också bad om ID men godkände våra finska körkort. Vi klarade en hel vecka i Chicago utan att någonsin bli tillfrågade efter papper på restaurangerna.


Amen brother.


Cava på gårdagens restaurang, tydligen såg jag ut som 25 igår. Kanske det är de svarta cirklarna under ögonen.
Publicerad 20.03.2012 kl. 02:13

Tea, Darling?

Min kollega fråga mig om jag ville följa med på te idag, jag tyckte det lät annorlunda så jag tackade ja. Det enda jag visste var att de som var närvarande jobbade eller hade jobbat på the Hill antingen på kongressidan eller senaten. Det var allt. Vitsi jag är imponerad över angolsaxerna och deras te. På tebjudningen närvarde tjejer från typ hela USA, från Kentucky och ännu djupare söderut till NY och Connecticut. Och så jag. Detta var vad vår fantastiska värdinna bjöd på:



Bilden är *inte* arrangerad, det är en snapshot från bordet till vänster om mig.

Okej här ser ni smörgåsar tillvänster, brownies till höger (ananas, peppearkaka, citron och napolenbakelse) jordgubbar, kycklingsalla, lustiga brittiska tillägg till te som tjockgrädde som kan ätas med sked, mera kakor, chockladvalnöts "ost" och blåmögelost med kex. Plus en hel del olika tesorter. Sjukt.


Min papperstallrik! Annors var det handmålad porslint som gällde för resten av servisen.

Drack bara ett sorts te för jag blev så förälskad i det, det heter typ Flowering Tea och säljs i en kedja som heter Teavana eller något dittåt (Tea + Nirvana). S, du sku så dö för det teet, vi måst försöka hitta det.

Före teet hade vi tagit oss till Eastern Market för lunch, där man får en färsk pizza på fem minuter som gräddas på en vedeldad eldstad, sjukt? Eller färska räkor, om man är lagd åt det hållet, i äkta Southern Style. Jag äter ju inte slika kräk, men mitt sällskap tyckte det var fantastiskt.

Efter tebjudningen tog jag mig hem, och tack vare sommartiden som jag svor över tidigare hade jag en timme mer dagsljus. Plötsligt kände jag mig full av energi, och tog mig ut på en cykeltur. Jag undrar vad det är för (kristlig duktig flicka) demon som har tagit över min kropp? Jag hade en fantastisk endorfinstinn cykeltur i solnedgången. Nu känner jag mig så jävligt pretto att jag måst äta mina gamla rester och dricka lite dekadent rödvin för att väga upp. Och äta lite av bakverken som jag fick med mig hem från teet.

Kongresen har recess och Nicke kommer på fredag, körsbärsträden blommar. Jag får fel i huvu med alla glada känslor, i morgon kommer säkert att suga på jobbet för just nu känns det liksom lite för bra :D


Solnedgång vid Sligo Creek, bara att cykla hem för "the Park closes at Dusk".
Publicerad 12.03.2012 kl. 02:11

The awesomeness that was this day

Varning för religion igen.

Ah dagen börja riktigt hotfullt illa, först fick jag bara tre timmar sömn fast jag låg och vred mig ända från klockan elva. När väckarklockan ringde var det dessutom en timme tidigare än min inre klocka eftersom sommartiden börja här i USA idag. Vi kan gott säga att jag inte var på gott humör. Särskilt eftersom jag visste att jag skulle till kyrkan och lyssna på en timmes predikan. Men den här gången var det annorlunda, jag fattade verkligen varför den här pastorn är så vida beryktad som han är. Nu föll jag inte ner i nån trans och började tala i tungor (det sysslar man förresten inte med i den här kyrkan) om nån trodde det men jag är väldigt fascinerad ur ett filosofiskt plan.

Predikan i baptistkyrkan är höjdpunkten i gudstjänsten och det är mycket filosofi. Visst innehåller gudstjänsten en hel del i mitt tycke dubbelmoral som jag inte håller med om jag har reflekterat mycket. Tydligen behandlar kyrkan fortfarande Jakobs protevangelium som är en kort bok i bibel och mycket intressant eftersom den handlar mycket om temperament och om att tänka efter innan man yttrar sig, något som jag tycker är väldigt viktigt att reflektera över. Om man inte själv funderar över sådana saker, hur leds man in på sådana tankar om inte via kyrkan? Jag har många väldigt skarpa vänner som funderar på världsaltet hela tiden, men tror inte att alla Bozos där ute gör det och jag kände det själv som om jag fick en dos andlig vårstädning. Inte så illa.

Men på vägen hem idag lyssnade jag glatt på Arma Goddam Mother Fucking Geddon och Shut Your Mouth utan att se något moraliskt fel med det. (skulle säkert vara riktigt ajabaja enligt herr pastor) Passande nog när jag kom till hemdörren vrålade Skunk Anansie i mitt öra, In this tainted soul, In this weak young heart, Am I too much for you?

I nästa inlägg ska jag inte tala religion utan om engelsk tebjudning. Okej nu låter jag skit gammal, men den här dagen var riktigt riktigt bra.


Körkan. Ser ut som ett mentalinstitut.
Publicerad 12.03.2012 kl. 01:55

Varför jag är här

Okej, first things first, det här är inget meta filosofiskt (finns det något sådant) inlägg om varför vi vandrar på denna jord utan ett svar på Teresas och andras fråga om varför/hur jag hamnade just i DC.

Det korta svaret är för att jag hade ambition som jag inte visste att jag hade och plötsligt var den här. Det långa svaret är att jag en tid redan har varit aktiv i SU (Svensk Ungdom för de oinvigde) bland annat som viceordförande och följt med hur mina vänner och bekanta rest runt jorden och snappat upp möjligheter. För tre år sedan när jag började på uni hamnade jag på en introduktionskurs om Nordamerika och förälskade mig i historien, indianerna, idealismen och till en viss mån idiotismen. Plötsligt hade jag läst mer om Amerikas historia än mitt huvudämne, så när Liberal Praktik utannonserade sina praktikplatser tänkte jag det här är någonting som jag måste söka, annors kommer jag att sparka mig själv. Jag skickade in en ansökan och fick en kallellse till intervju och resten är (pun intended) historia.

Nu är jag här, men för att min dröm är att studera på Nya Zeeland så tänker jag också försöka samla mod till det också. När man nu en gång sätter igång att förverkliga sina drömmar så kan man väl göra det rejält då också? Vad som händer när jag måste gå tillbaka till vardagen är en annan historia.
Publicerad 29.02.2012 kl. 04:51

Thank you mister President

Jag var så trött efter veckoslutet men på söndag fick jag reda på att vi är lediga på President's Day som är idag. Jag har haft en underbar lugn dag. Degade hela morgonen, sen åkte jag på en ca 10 km cykeltur, moi, je me deteste les velos. Men det var förvånansvärt roligt att cykla längs med Sligo creek. Tyvärr hade jag lite akku i telefonen så bilderna är från de mindre gröna delarna, men är säker på att sen när det blir vår så kommer det att var mycket vackert.

Cyklade vidare till den sk billiga butiken och skulle köpa mat för en person men det är så jäkla dyrt här. Trettiofem dollar kostade mitt tortilla kalas. Men gott blev det, S & P i mars har vi tortilla och donitskalas hos mig! Nicke får shoppa. Min cyklel

Sligo Creek stream park

Mera krokusar för jag tycker det är så otroligt med krokusar i feburari
Min lokalbutiks donitssortiment.

Och deras cupcakesortiment, får det vara Barbie eller Batman?

Publicerad 21.02.2012 kl. 04:02

Follow on Bloglovin

Hej! Vad roligt att du tittat in på min blogg! Jag är 30 år, bosatt i Helsingfors med min man och våra två barn. Jag har precis börjat jobba igen efter barnen och äntligen inom "min bransch". Från att ha varit mammaledig studerande är det en rätt stor omställning.

På instagram hittar du mig på @jooles_snapshots

 

 

 





Blogs I read:

Anna - Less or more