Rewind

För ett år sedan köpte vi de här fårskinnstofflorna åt vårt då ofödda barn som vi kallade för Lill-skrutten. Det var före vi visste att det skulle bli en pojke så vi stod i en halvtimme och väljde och vrakade för könsneutrala rosetter. De är ännu lite för stora, vi satsade på att de skulle vara passliga till julen. Sonen verkar faktiskt ha ärvt min familjs jätte fötter så det kanske var rätt gissat.

 

Så klart vatten, men ack så många äckliga sandflugor. Hoppas det gisslet aldrig hittar till Finland, hatar endast fästingarna mer än dessa förfärliga kräk.

Totalt omringad av ovannämnda kräk, annars hade jag lätt kunnat stanna i timmar och stirrat på vattnet!

En döende säl på Gemstone beach. Har man tur så kan man hitta halvädelstenar om sanden har vaskats rätt av havet. Vi hittade bara den här sälsen som såg på oss med så sorgsna ögon. Men vi är väl överens att den levde ett långt och lyckligt liv och dog av naturliga orsaker? Bra.

Det här vattenfallet kommer på plats nummer två för mig på listan på vattenfall vi såg på Nya Zeeland. Min kära make hade vid det här vattenfallet fått leidon på allt som hette vattenfall (lågt blodsocker hos honom för en gångs skull) konstaterade surt att det "inte var något speciellt med det här jälka vattenfallet" och vände om. Själv var jag för en gångs skull inte alls gravidillamående utan tyckte det var hur fascinerande som helst! Väl värt titeln Nya Zeelands mest fotogeniska vattenfall om man frågar mig.

Publicerad 09.12.2013 kl. 09:11

Paihia, Auckland

 

För ett år sen rantade Maken och jag omkring på Aucklands mest kända beach Paihia. Då såg det ut så här:

På den lille knölen (typ 70 m hög) ska alltid kiwis klättra upp på i fyllan, tyvärr slutar det ofta i ond bråd död. Veckan före vi besökte Paihia så var det en kvinna i  min ålder som klättrat upp på den med stilettklackar mitt i natten, hon föll ner och dog...

Om jag inte minns fel var jag här utan att jag visste det gravid med Kisen, sjukt att tänka att om jag nu skulle bli på smällen så skulle jag föda igen i juni. Inte något jag strävar till :D

Sekunden efter att jag tog den här bilden nappade vinden tag i min telefon och den slog sig väldigt illa på Paihias vulkaniska sten.

Maken och havet, sanden på Paihia är svart/bronsfärgad och i äkta NZ stil mycket eftertraktad som cement, eller vad det var, trots att stranden är väldigt helig (man får väl inte säga skithelig?) för Maorierna.

Grannstranden Kare kare hade ännu mörakre sand och var en av de vackraste ställena jag besökt i mitt liv. Synd bara att man alltid måste ha hyrbil för att komma till stranden eftersom det inte gick nån buss från city. Detta till trots börjar jag känna mycket mer positivt till Nya Zeeland nu när jag inte längre har graviditetshormoner i mig :D Nu kan jag kanske till och med rekommendera att åka dit, men kanske nu ändå inte att flytta dit. Halleluja för isolerade lägenheter säger jag bara. Fast vackert är det.

Publicerad 23.09.2013 kl. 16:11

Temperaturskillnad 40 grader

För ett år sedan var vi fyllda av äventyr och redo att tackla vår nya hemstad. Förutom att vara glad att min man hade landat i Auckland och att vi var på samma kontinent igen, var jag också glad att vara på samma kontinent som hans snowboardrock.

Det var lite för stor temperaturskilnad mellan över 40 grader i DC och 1-2 plusgrader på Nya Zeeland.

Publicerad 03.07.2013 kl. 12:07

OECD och bästa landet

Australien blev ju listad som världens bästa land att bo i, Finland kom på 12:e plats efter Nya Zeeland på 11:e.  Jag är ju som kännt inte den som Nya Zeelands turismbyrå skulle anställa för att göra PR för landet. Fast jag kan nog tro att Nya Zeelänningarna är nöjda i sin lilla bubbla.

Idag fick jag vår elräkning på 95 euro och jag höll på att bli riktigt sur. Tills jag mindes att det var för tre månader och att vi betalade 250 NZD i månaden för elen i Auckland.

Int vet jag egentligen vad jag ville säga med det här inlägget förutom att jag är sjukt lycklig över att sitta i en mögelfri, dragfri bostad med dubbelfönster och inte behöva flytta det enda batteriet från rum till rum för att försöka hålla fingrarna så varma att man kunde fortsätta skriva...

We have heating!

Fast inte led vi ju precis hela tiden...

Publicerad 29.05.2013 kl. 11:22

Christchurch

Christchurch var en intressant upplevelse kan man säga. Det är fortfarande grymt kaos i staden efter jordbävningen, trafiken fungerar inte, skyltfönstren har frusit i tiden före katastrofen och butikernas sortiment är inte komplett.


I det nya centrumet (det i utkanten av det gamla förstörda) har det vuxit fram en liten shopping by av containers.


Ett tak som skakats av i the Red Zone


Avstängd shoppinggata


Utanför den kända katedralen var gräset knähögt, det var otroligt att se att den gamla kyrkan hade farit så illa medan flimsiga reklampelare klarat sig utan skador.
Publicerad 15.12.2012 kl. 05:49

Queenstown med omnejd



Den här lilla "pigghajen" hade borrat in sig i vårt hjul, vilken tur vi hade som fick det fixat så snabbt!



Någonsstans på väg mot Queentown


Här var det så mycket sandflugor, jag håller inte på att vinka utan är i färd med att vifta bort flugjäklarna.


Vackert var där dock trots flugorna, Blue Pools


Älskar att hela sydöns spets verkar vara full med lupiner!


Tack vare Cattens Oravahuone blogg hittade vi till Onseen Hot Pools. Vi hade sjuktur, stället hade just renoverat och bytt badbaljor, det var jätte fräscht då stället varit öppet i tre dagar. (Är detta månne den hotpool från NZ som är bästrepresenterad i Svenskfinlands bloffosfär?)
Publicerad 06.12.2012 kl. 08:45

Man I miss Finland!

Glad sjävständighet hörni! Vi sitter på en regning parkeringsplats och lyssnar på nationalromantiska sånger från Spotify som bästa tuulipukukansa. De senaste dagarna har vi sett riktigt fina landskap men i det här vädret så har jag hemlängtan. Allra mest längtar jag efter finsk mat, det är sjukt, jag är så graviditetsillamående att all mat här sätter igång spyväxeln men resten av min vakna tid sitter jag och fantiserar över finsk mat. Om jag vore hemma skulle jag gå till butiken och sedan hetsäta följande

- leverkorv (helst åländska Dahlmans men Snellmans lantleverkorv är ett gott substitut)
- lördagskorv (dito Dahlmans, men Saarioinens om vi är i riket)
- Hk blöö (värst vad det blev korv tema)
- Mozzarella sallad, visserligen inte speciellt finskt men färsk mozarella har jag hittat i EN butik i Oceanien
- Chevré ost, fick man inte heller så ofta i USA så abstinensen är stor
- Grisinrefilé, vad gööör dom med all grisfilé, har int sett en enda liten bit? Lammfilérna åker alla till Finland, men grisen?
- lakrits och Fazers blå (kräver ingen förklaring)

Dessa matartefakter upptar mycket av min tankekraft just nu.


Bilden fräkt stulen från min mans Instagram. Hähä
Publicerad 06.12.2012 kl. 08:10

The best laid plans...

Planen var att köra till Queenstown någotlunda snabbt, se staden och ha en skön dag. Dagen började med att brödet hade möglat. Det var ingen fara, snabbt bara packa ihop och åka på brunch. Men så blev det icke för se, ena bakdäcket hade tömts under natten! Evinnerlig tur hade vi dock för managern, en käck man i sina bästa år vid namn Mike, tog sin bästa kiwi attityd och sin söta labrador och vips var däcket bytt. Eller vips för mig i alla fall! Mike hade också en polare, Nick, som jobbar på bensisen runt hörnet. Han grävde ut en mycket vass pigghaj ur däcket.

Nu väntar vi bara på att däcket ska bli reparerat. Till Queenstown hinner vi nog, men inte så tidigt som vi planerat. Värre är det med mig, eftersom brödet var möjligt blev det sockriga flingor till frukost, men det var frukost med tur retur. Nu sitter jag här på parkeringsplatsen, det enda som finns att äta är vinäger pringles och det kan jag berätta, är inte något en gravid kvinna vill ha till morgonmål.

Publicerad 04.12.2012 kl. 00:08

Stränder och glaciärer



Abel Tasmans naturpark, en av de så kallade Great Walks. Vi hade tyvärr bara möjlighet att gå två kilometer innan vi skulle vidare men hade man varit väldigt ambitiös kunde man ha gått 3-5 dagar.
 

Här var det ännu lågvatten


Min man fotograferar


Häger


Gammalt havsbotten


Igår besökte vi en glaciär. Vi hade velat åka med helikopter över glaciären men som vi gissade var det jätte dyrt, 300-500 dollar för under en timme. Vi blev ren glada när vi såg en reklam för 99 dollar, men det gällde bara för 10 minuter.


Vattnet som rann från glaciären var inte glasklart utan väldigt grått, nån som är törstig?

Idag hoppas vi kunna besöka en till glaciär, det blev väldigt molnigt = vi var väldigt nära molnen igår, så vi får se om man ser något idag. Ser vi inget börjar vi köra mot Queentown.
Publicerad 02.12.2012 kl. 22:06

Mitt i kohagen

Från röda mattan till kohagen, I like! Vi befinner oss någonstans på sydön på en familjefarm. Det började mysigt med att man fick välkomstmuffins (banan, mums!) och sedan fanns det också ett vattenfall på farmen så vi fick hajka genom några kohagar och genom mycket tät under vegetation tills vi kom till vattenfallet. Våra grannar från campingplatsen startade ungefär samtidigt som vi men var ännu mer stadibor än vi tydligen (dessutom amerikanska sådana) så de vågade inte först gå igenom kohagen utan försökte gå runt den. Till slut kom de ändå till slutsatsen att det inte gick att gå runt och efter att de sett vår dödsföraktande strapats genom kalvhagen vågade de sig också igenom den.

Här bjuder jag på en bild av den farligaste besten i hagen:



Nicke som NZ bonde
Publicerad 29.11.2012 kl. 10:14

My precious

Jaha, så överlevde vi den kavalkaden. En hel drös världsstjärnor spatserade förbi oss, men faktiskt ite lika mycket som jag hade väntat mig. Ett problem var också att jag inte ännu känner till dvärgarna utan sitt smink så det var kanske inte så intressant som Lotr premiärerna hade varit. Höjdpunkten var ändå de tre stjärnorna som kom förnbi oss som jag faktiskt frågade autograf av, Philippa Boyens (som skrivit screenplayn med PJ och Fran Walsh), Elijah Wood och Cate Blanchette. De var alla tre otroligt trevliga och tog sig tid.

Jackson själv jäktade förbi för han tog ungefär 3/4 av sin tid för att gå ner längs med den 500 meter långa röda mattan på de första 50 metrarna så han fick lite bråttom tror jag. Samma gällde några andra större stjärnor. Ian McKellen såg vi inte alls och inte heller Mikael Persbrandt. Martin Freeman såg vi på avstång och så vidare så vidare. Mest var där ändå s.k.nobodys som antingen var någo NZ kändisar eller folk som vunnit platser till premiären. Dessa var det smockfullt av.

Här kan jag bjuda på en Elijah Wood fotad av yours truly i motljus. Sen när Nicke har nät så kan ni få se kändisbilder av bättre kvalitet.

Publicerad 28.11.2012 kl. 10:24

Camper van debut

Oooh, very exite! Fast vi hade lite krånglig början (fick ta två svängar tillbaka till uthyrningen, GPS:n strula, gasvärmen ville inte fungera och vi har ännu inte klurat ut hur varmvattnet fungerar) så är själva bilen riktigt fin. Stor så att man först blev lite nervös, men efter att vi tittat på hur folk med mindre bilar pusslar och packar om så känns det som väldigt rätt beslut.


Bjässen


3/5 av bilenpå ett ungefär, sofforna konverterar till säng


Vårt första stopp blev Raglan och jag är helt begaistrad. Det är som att födas på nytt. Människorna här är faktiskt super trevliga, helt annat än i Auckland. Byn är också mycket fin fast bilden jag bjuder på kanske inte var den mest pitoreska.




Nyss hemkommen från Raglans gulliga matbutik tar vi igen oss som riktigt trailer trash. Fast inköpen bestod av organiska blåbär och mörkt bröd så vet inte hur trashigt det är. (Middagen gav oss 100% mer grönsaker än vi lyckats konsumera på Rarotonga i en vecka, skönt)



Bunkerkonst. Helleke jag tänkte på dig när jag såg den här fina målningen, härmed dedikeras bilden till dig!


Strandfynd. Kan i ärligehetens namn säga att jag föredrar fisk så här.

Jaha, då var första camper van dagen slut, vi har vakat i 36 timmar och solen börjar nu gå ner här. Dags att dra för gardinerna och bädda sängen. Känns lite som tältet dom hade i Harry Potter Deathly Hallows, fast inte riktigt så stort förstås. Mys.
Publicerad 24.11.2012 kl. 09:44

Hobbiton revisited

Vi var ju pånytt i Hobbiton när familjen var här. Glömde tydligen att dela med mig lite av bildsaldot, som dock denna gång var betydligt mindre än första gången. Fast det var kul att få se The Green Dragon som inte var möjligt att besöka förra gången.

Världens mest fotade hobbithål, det är det första som kommer emot och folk blir helt kamera tokiga och fotar mer än vissa människor fotar sitt barns första steg.


Den här vyn lär ska vara med i Hobbitens trailer (Bilbo hoppar över den när han ger sig av)


Green Dragon skymtar i bakgrunden. Nördfakta: till Lotr trilogin byggdes de flesta husen av fanerskivor och plast. Tittar man på amatörfotografier så märker man det väldigt tydligt. Nu höll snickarna på och karvade detaljer för hand på dörrkarmar etc. Så otroligt vad det satsades. Första pubben brände dom dock ner då de filmade skräckscenerna som Frodo såg i Galadriels spegel så allt måste byggas upp på nytt för Hobbiten.



Kvarnen.
 
Publicerad 16.11.2012 kl. 07:39

Små små pingviner!

När jag ännu funderade över Auckland och googlade saker om staden så skrev jag också ett inlägg om pingviner. Då hade jag exempelvis gått helt bet på engelsk imperialistisk propaganda om vad Tamaki Makauru betydde. Det betydde inte att Maorin var mer promiskuösa, (idag skulle jag snarare säga inte så pryda som britter men det är ett annat samtalsämne) utan att alla ville på Tamaki för det var så fint, därav de hundra älskarna.

Edit: Alla ville bo på Tamaki. Som alltså är Maori namnet för området.

Nåja, jag har inte sett röken av de pingvinerna som jag beskrev i mitt tidigare inlägg MEN igår på zoo såg vi små små söta pingviner. De lever i naturen här också och man måste köra försiktigt för många av pingvinerna hade blivit påkörda eller fastnat i båtpropellern och därför hamnat på Zoo.



Matdags på Zoo
Publicerad 06.10.2012 kl. 01:33

Torstai on toivoa täynnä

Det blev tordagslunch på kampus igen. Intressant för där var Free Pussy Riot demonstration och solidaritetskonsert. Demonstrationen bestod av några som satt i bur och ett punkband som spelade hellre än väl.



Missförstå mig rätt, jag tycker om bra punk, men detta var kanske mer högljutt än det var bra. Fast det var ganska roligt att trummisen glömt sin pall och hade lånat en som hela tiden föll och flög av scenen så att han fick trumma stående. Han trumma riktigt bra.



I serien test av färsk campus mat prövade vi plättar idag. Här sprutar den glada plättgubben smet på en stor gjutjärns form. Det fanns massor med olika såser ets som man fick testa.



Nam nam!
 
Publicerad 04.10.2012 kl. 05:18

Follow on Bloglovin

Hej! Vad roligt att du tittat in på min blogg! Jag är 30 år, bosatt i Helsingfors med min man och våra två barn. Jag har precis börjat jobba igen efter barnen och äntligen inom "min bransch". Från att ha varit mammaledig studerande är det en rätt stor omställning.

På instagram hittar du mig på @jooles_snapshots

 

 

 





Blogs I read:

Anna - Less or more